Processorientering - varför? vad? hur?

Varm boj kylAtt förändra ett arbetssätt mot processorientering innebär förändringar på flera plan. Det handlar om både kulturella och strukturella förändringar. Det som kan sägas ha med kultur att göra brukar vara det som kräver mest energi och fokus. Det handlar om människor och människors motivation och vilja att förändra sitt sätt att arbeta, och samarbeta.

Grunden i förändringen finns alltid i en förståelse för varför förändringen genomförs. Här ligger ett stort ansvar på chefer och ledare. Man behöver förbereda organisationen och medarbetarna på den förändring som kommer. Redan här kan det gå fel, om man inte lägger tillräckligt med energi och säkrar att förståelsen verkligen finns. En av nycklarna ligger i kommunikation. Nästa fas i förändringen handlar om att verkligen genomföra det man beslutat och kommunicerat. Att på riktigt lämna det gamla sättet att arbeta och ta sig an det nya, de processer man utvecklat. Här behövs ofta utbildning, stöd, coachning. Här är det viktigt att verkligen visa resultat, att det blir bättre med det nya sättet att arbeta, för att få med de som fortfarande är tveksamma till förändringarna. Ofta tillsätter man nya roller t.ex. processledare. Det är viktigt att dessa roller verkligen införs och att de får det mandat som behövs för att kunna verka i rollen. Ofta behövs utbildning för att verkligen kunna gå in i en ny roll. När förändringen börjar bli verklig behöver man se till att den blir bestående. För detta krävs att man arbetar med både struktur och kultur. Struktur i form av t.ex. verksamhets/ledningssystem, processdokumentation och IT-system som stödjer arbetet måste finnas på plats (självklart är allt detta identifierat och planerat under utvecklingsfasen, men nu måste det implementeras). Man behöver också arbeta med uthållighet för att befästa den nya kultur som ofta hänger samman med processetableringen. Vi går från ett ”silotänk” till ett ”processtänk” med fokus på det som skapar värde. Figuren  försöker illustrera de olika faserna och använder då metaforen med att ”smida medan järnet är varmt”. Man värmer upp för att kunna forma järnet, sedan kyls det av för att behålla den nya formen. Det är viktigt att verkligen tänka på att smida medan järnet är varmt. Att visa resultat och det ganska snabbt. Detta skapar motivation och driver på förändringen åt rått håll.

Vill du fördjupa dig i det vi skriver om? Ladda ned vårt verktygskort - ett konkret verktyg att ha till hands!

Prenumerera på MGBC Nyhetsbrev

*obligatoriskt fält